Dagen D – SuperFoodMammans födelse…

Har länge tänkt skapa en egen blogg igen förutom den jag gör åt ett stort hälsoföretag. Som nybliven mamma och mammaledig tänkte jag att man borde ha lite tid över för att skriva av sig om sitt nya liv, men även komma med tips om hur andra kan förbättra sin hälsa med egna enkla medel. Som skadad f.d. landslagsidrottare har jag mycket erfarenhet att dela med mig om, förutom den kunskap jag fått genom alla utbildningar jag gått i hälsans tecken de senaste åren.

Så idag föddes bloggen då jag äntligen känner att jag återhämtat mig och känner mig trygg i mammarollen. Trodde inte i min vildaste fantasi att livet skulle se ut så här efter att i omgångar försökt få barn de senaste 9åren efter jag slutade med p-piller. Men nu är min lilla Pruttis här hos oss.

Dock tog det två månader att bli återställd efter det här dvs. 48 timmar totalt med värkar.

img_0695

Men som ändå slutade med kejsarsnitt för Pruttis hade det alldeles för bra inne i mig. Eller rättare sagt, när man är koniserad så kan det ta längre tid för allt att öppna sig – vilket ingen berättat tidigare så man hade kunnat förbereda sig på det mentalt! I mitt fall tog det ett över halvt dygn, så när det väl var dags att få ut honom den sista centimetern orkade kroppen inte längre. Hjärnan och viljan var det inget fel på…det kändes som att jag blev snuvad på konfekten efter allt hårt arbete, men samtidigt glad att han kom ut till oss.

img-20160905-wa0021

Ut kom till slut vår son, hel och fin, om något hoptryckt. Med två trötta föräldrar som väntat spänt i 41 veckor. De är inte så söta när de kommer ut hahahaha, som tur är slätar de ut sig inom några timmar. Hårbollen Oliver var född och arbetsnarkomanen Anna blev istället mamma Anna.

img-20160905-wa0016

Jag ska inte sticka under stolen och måla upp några rosa moln. Det var väldigt jobbigt den första tiden. Att inte kunna röra sig och istället lämna allt ansvar till pappan både när det gäller hemmet och barnet. Efter 2 veckor var det ju dock dags för honom att börja jobba igen, som tur var kände jag mig ganska ok och de värsta smärtorna hade ebbat ut. Tills komplikationen anlände som ett brev på posten…en störtblödning när jag satt och ammade. Hemmet såg ut som ett slaghus när vi gav oss iväg till akuten. Det visade sig att de glömt kvar en bit av moderkakan. Mattan drogs bort under mina fötter igen. Vågade inte gå ut ensam med rädslan för ny blödning. Och tre blödningar till kom det innan jag förra helgen äntligen kunde fira 1 dag utan blod. Två månader hemma när vädret är fantastiskt utanför, det tär på psyket även om jag anser mig vara en stark person. Många tankar rörde sig i huvudet som man borde skämmas för, men som jag vet är helt naturliga. Jag ville fly och komma tillbaka om sex månader.  Jag ville ta in på hotell ensam och bara vara. Jag ville ge honom till någon annan och börja jobba igen. Jag var ju inte alls redo att bli mamma och sitta och amma ensam hemma var inte det liv jag ville leva.

Som tur är har dessa tankar gått över och idag tycker det är supermysigt att amma, kanske för att jag har turen att mina bröstvårtor är hela och det inte gör ont alls. Jag njuter av att gå hemma i pyjamas en hel dag bara för att jag kan. Pruttis har från start sovit bra och skriker inte speciellt ofta. Han trivs med att ligga ensam och sprattla på sin stora kudde och vill bara vara i mitt knä när det mat- eller sovdags. Ja, vi är lyckligt lottade…och igår natt sov han hela natten för första gången. Peppar peppar ta i trä, vi får se hur länge det håller i sig.

Så jag hälsar dig välkommen till en värld av nyttig mat, hälsotips, bebisliv och mammatankar.

En oretuscherad mamma fortfarande i pyjamas = en lycklig ej stressad mamma som inte ens orkat lägga in tvätten än  🙂

20161115_140639-1_resized

Läs gärna mitt blogginlägg hos AlphaPlus om hur jag förberedde mig under graviditeten. Jag mådde som vanligt hela tiden och jobbade mer än heltid tills det var mindre än en månad kvar: Gravidblogg

img_0638

Ha en skön kväll. Här är det snart hockeydags. KHK – Brynäs!

 

 

 

innate_logo_72